Öppettider idag

John Scott: 11.30 - 02.00
Se alla öppettider »

Adress

Södra Hamngatan 2
Tel: 031-80 75 50031-80 75 50
Hitta hit / Karta

Lunchmeny
Boka konferens

Café Ledoyen

Vår minsta lokal som passar pefekt som grupprum eller för mindre möten.

Max antal: 12 perS
Mått/storlek: 3,50x4,15 (15m2)
Utrustning: Projektor, högtalare och Wifi

 

 

Läs mer

~~
“I norden är konsten icke en produkt af lyckan utan af längtan”


Vem skulle yttra dessa ord om den nordiska konstens drivkraft, om inte en av ledarna för opponentrörelsen, Richard Bergh. Och vilken tavla kunde bättre beskriva denna längtan som var så typisk för det nordiska måleriet än hans ”Nordisk sommarkväll”, målad 1899-1900. Målningen blev konstnärens mest berömda och fick dessutom stor internationell spridning under 1980-talet genom den amerikanska utställningen ”Northern Light”.

”Nordisk sommarkväll” kom att bli ett av de sista förvärven i paret Fürstenbergs stora konstsamling. Pontus Fürstenberg var överförtjust i tavlan och snålade inte när tavlan skulle säljas. ”4000 kronor” föreslog Richard Bergh med darrande stämma. ”Jag skall gärna betala 6000 kronor!” utropade Pontus och kunde därmed runda av sina år av samlande och mecenatskap med en tavla som har blivit en sinnebild för de ljusa sommarkvällarna i norr.

”Nordisk sommarkväll” är även inspirationskälla till ett av våra vackra rum som vetter mot Brunnsparken. En iscensättning och återskapare av den romantiska sommarnatten, som stilfullt och med en klang av bitterljuvt vemod skildrar en hundraårig längtan om det nordiska skymningsljuset. Ett utmärkt rum för att resonera och filosofera, drömma och briljera, utbyta känslor och minnen.

Även Hugo Birger själv syns på målningen med rött utskjutande skägg där han höjer sitt champagneglas i en skål. Han hade skrivit flera brev till Fürstenberg från Paris om idén till motivet, hur den sedan påbörjas och färdigställs. Pontus bekostade Hugo Birgers vistelse i Paris de sista månaderna i livet, en tid Birger hoppades få använda ”…sorgfritt och uteslutande till ’Le jour du vernissage’…”

Hugo Birgers målning ger en känsla av ögonblicksskildring, men detta grupporträtt var givetvis arrangerat och studerat noga med skisser och förstudier. Birger bar rekvisita från restaurangen till sin Parisateljé för att kunna färdigställa målningen i ett mer akademiskt skolat måleri. Han var trots allt konstnären som stod med fötterna i två olika konstnärsvärldar. Han älskade det fria naturmåleriet och impressionisternas angreppssätt men kunde inte helt slita sig från det trygga och noggranna ateljéarbetet.

Bland de många konstnärer som Pontus Fürstenberg stödde var Hugo Birger en klar favorit. Deras nära vänskap hade grundlagts tidigt i Fürstenbergs samlande och umgänge med konstvärlden. Hugo Birger var också en av de mest älskade vännerna bland de andra konstnärerna. En efter en satt de modell för Birger i ateljén när han färdigställde tavlan, Carl Larsson, Ernst Josephson, Per Hasselberg, Georg Pauli, med flera. Att Hugo Birger var en sann vän mot sina konstnärskollegor kan flera brev berätta om och även om han själv var populär hos Pontus Fürstenberg ville han även att det skulle gå väl för de andra. 1883 får Pontus telegram från Hugo Birger och Georg Pauli som befinner sig i Paris och hade besökt den årliga salongen: ”Köp Larssons akvareller, förträffliga, pris 2.000 francs”.

Hugo Birger var mot slutet mycket klen och sjuklig i reumatism och en begynnande tuberkulos. ”Ledoyen” kom att bli hans sista målning, den största och för många den mest älskade. I sammanhanget kan tavlan ses som en hyllning till den framgångsrika svenska sekelskifteskonsten, en fanfar över en målare som spelat stor roll för sin samtid och ett farväl till de konstnärsvänner som delade hans sista tid i livet. Eller för att citera Carl Larsson: ”ett dokument af det svenska konstnärsslägte, som från början af åttiotalet lefde, slet och arbetade, grät och skrattade i Paris”. 

Prenumerera på vårt Nyhetsbrev